juni 26, 2006

Intervju från GP

Följande intervju ingick också i artikeln i GP, och nu kan vi äntligen publicera även den här på Asexuellt.

Anders har aldrig längtat

Anders är 38 år och bosatt i en kranskommun till Stockholm. Här berättar han om hur det är att leva som asexuell:

"SEX HAR ALDRIG LOCKAT MIG. I dag kallar jag mig asexuell, men under min tonårstid hade jag inget namn på det jag kände. Numera har jag accepterat min läggning.
Det var under de tidiga tonåren som jag blev medveten om att jag inte kände som mina klasskamrater. Alla var intresserade av det sexuella utom jag. Visst undrade jag om jag var onormal, men det var tankar som jag höll för mig själv.
Jag minns biologilektionerna på högstadiet, när det var dags att lära sig mer om det där som var lite pinsamt men samtidigt spännande i den åldern, sex och samlevnad. Det läraren pratade om var så främmande, ungefär som om det handlade om ett liv på en annan planet. Och begreppet asexuell nämndes inte alls.

NÄR JAG FYLLDE 15 ÅR var jag och min äldre syster på Gröna Lund för att lyssna på Boppers. Min syster skojade med mig och sa att nu var det dags för mig att ha sex med tjejer. Jag visste inte hur jag skulle ta det. Visst är jag intresserad av tjejer. Jag kan tycka att en tjej är söt och tänka att henne skulle jag gärna vilja lära känna, hon verkar trevlig. Men sex, nej tack.
I samband med min 15-årsdag fick jag ett brev från RFSU som i uppmuntrande ordalag skrev att det var helt normalt att prova sig fram i min ålder. Och så hade de skickat med en kondom, men den slängde jag direkt i soporna.
Under perioder av mitt liv har jag funderat på om jag är onormal. Varför vill jag inte prova mig fram? Men allt eftersom åren gått har jag lärt mig att hantera min sexuella läggning. I skolan och sedan på arbetet tänkte jag att jag är som jag är och det är tydligen ingen annan. Ett konstaterande som fick fungera som stöd när det inte fanns någon annan att identifiera sig med. Ibland kommenterade vänner och bekanta mitt ointresse för sex. En kille sa att jag bara inte träffat den rätta än, men det har ju inte alls med det att göra.

ÄVEN OM JAG INTE HAR någon kärleksrelation i dag känner jag flera asexuella som har det. Det går att vara kär i en person utan att ha sex. Paradoxalt nog vill jag gärna ha barn men jag vill absolut inte vara med om det där som ska ske nio månader innan. Jag adopterar hellre än får ett biologiskt barn.
Det händer att någon frågar mig om jag tror att jag missar något genom att inte vilja ha sex. Men för att känna så måste man ju ha en längtan efter det och det har jag aldrig haft."

(Anders heter egentligen något annat.)

Mer från GP

Till GP-intervjun fanns även en informationstext, som kan vara av intresse.




Varför man blir asexuell är ännu en gåta för forskarna


- Vår forskning och kunskap om asexualitet som en nutida mänsklig företeelse är begränsad. Därför är det ett viktigt ämne att ta upp för diskussion och ökad förståelse." Det säger Lars-Gösta Dahlöf, docent i psykologisk sexologi vid Göteborgs universitet.

ENLIGT EN NY UNDERSÖKNING
från England, där 18 000 personer ingick, var det en procent som upplevde att de aldrig blivit sexuellt attraherade av någon.
- Tidigare undersökningar har försökt kartlägga hur många medelålders kvinnor och män som aldrig haft en sexuell relation. Mellan en och fem procent levde ett liv i celibat, självvalt eller ofrivilligt. Hur många av dessa som skulle definiera sig som asexuella vet vi inte.
Enligt Lars-Gösta Dahlöf beskriver en del av de asexuella sig som påtagligt blyga, har svårt att skapa sociala kontakter och knyta an till andra.
- Men detta är inget självklart kännetecken på asexualitet. Det finns många asexuella som är mycket utåtriktade och socialt aktiva.
Lars-Gösta Dahlöf säger att asexualitet ofta ryms inom lustproblematiken.
- Bakomliggande orsaksfaktorer kan vara flera, alltifrån genetiska, somatiska, hormonella till psykologiska och sociala. Vanligen är det ett samspel mellan faktorer med stora individuella skillnader. Dessutom är det så att en del beskriver sin asexualitet som ett problem medan andra inte gör det. Problemet blir ofta uppenbart när man berättar om sin asexualitet för någon
annan, till exempel partnern i en ny relation, säger Lars-Gösta Dahlöf.

- JAG HAR MÖTT PAR
där den ena parten inte vill ha sex men gärna en öm, intim och kärleksfull relation och där den andra inte alls kan acceptera eller ens förstå detta. För att få uppleva en nära relation väljer en del asexualla att ställa upp på att ha sex bara för att partnern vill det. För andra är det helt omöjligt. Samlaget är ett alldeles för högt pris.
En asexuell person har oftast tolkningsföreträde. Ser han eller hon sig som asexuell så är det bara så, ingen läkare eller psykolog kan bättre avgöra detta, säger Lars-Gösta Dahlöf och tillägger att det är många asexuella som kan definiera sig som hetero-, homo- eller bisexella trots att de inte vill ha sex.
Samtidigt har ett nytt begrepp blivit aktuellt på senaste tiden; homo-, bi- och heteroemotionell inriktning.
- En homoemotionell person tycker om att ha en djup och kärleksfull relation men vill inte ha samlag för att visa detta.

PÅ FRÅGAN OM
det blivit fler asexuella på senare tid svarar Lars-Gösta Dahlöf att det är tveksamt.
- Däremot finns det en större öppenhet i dag för att prata om det som inte följer den sexuella huvudfåran.
Att sexualiteten exploateras och exponeras så kraftigt i vårt samhälle kan också påverka en del asexuella negativt, tror Lars-Gösta Dahlöf.
- Det kan vara besvärande för en asexuell att ta del av andras sexualitet i det offentliga rummet. Man saknar identifikationsmöjligheter. Dessutom kan man känna en oro för att ens partner vill en massa saker som man själv inte kan ställa upp på.
- Men jag tror inte att huvudorsaken till att man blir asexuell är att man vill protestera mot sexexponeringen i samhället där asexualiteten närmast är tabubelagd.
HELENA BERGLUND